Den 26 juni kl 20.14 var jag med om något riktigt tråkigt.

Jag var på väg hem från jobbet och när jag kom till tågstationen så står det två snubbar och ska precis spärra av nedgången till min perrong.  De såg inte ut att vara några som jobbade för sl utan de verkade vara två resenärer. De spärrade av med en kedja.

Jag gick fram och frågade vad de höll på med. Killen jag frågar pratar i telefon och svarar inte. Så jag står där som ett frågetecken och fattar ingenting. Då slog det mig. När jag var på väg in i stationshuset så stog det 4 brandbilar utanför. Jag trodde det brann eller något i närheten, kanske nere vid tågen?

Efter några minuter så frågar jag den andra killen vad som hänt. Han berättar att en flicka hoppat framför ett x2000 och att det hände för bara någon eller några  minuter sen. Polisen hade inte ens hunnit komma. Bara brandkåren.

Jag var där så nära inpå olyckan att andra resenärer inte ens hunnit komma upp från perrongen där olyckan hänt.

Vad ska man göra nu då? Alla stod som frågetecken och undrade vad som skulle hända nu.

Polisen kom. Och sa åt alla på skarpen att inte gå ner på perrongen. Jag gick ner på den andra perrongen för att  ta tåget åt andra riktningen. Då när jag är på väg ner för trappan så ser jag hur en hoper med folk står och blänger bort på den andra plattformen där olyckan hänt. Jag gick ner och får se när de lyfter upp henne från spåret. Död.  

Hon hade vit plast över sig men man kunde ändå se igenom lite och jag kollade inte mer än 1 sekund. Jag och en annan kvinna tittade på varandra och vände oss om. Jag såg att det tog hårt på henne att se det också.

Jag kände hur jag genast blev ledsen. Vad fick tjejen att hoppa? .....



... efter en stund så kommer en annan kille ner för trapporna. Han kommer fram till mig och några andra och säger att han gick precis bakom tjejen innan hon hoppade. "Det var helt crazy, hon bara slängde sig ut".

Stackarn måste ju ha varit chockad. Och stackars tågchauffören också.

När jag sen gick upp från plattformen så var det bara att vänta egentligen. På att allt skulle vara över. Polisen kom upp efter några minuter och skrek "TA BORT ALLA BARN!"... och en annan sa "Ni vill nog inte se det här"... Alla vände sig om eller gick.. inklusive jag. Jag ville inte se mer.

Efter ett tag när det började komma nya resenärer till platsen så stog alla och skrek och suckade över att alla tåg var inställda. Stackars kontrollanten i luckan blev översvärmad av folk som halvskrek "ah men hur gör vi NU då? Vi ska ju till Gnesta!! Vi kommer missa anslutningen! Ska vi ta taxi???  HALLÅÅÅ!"...

Dessa människor visste att det varit en olycka, men de kunde ändå inte hejda sig... för nu skulle de ju få vänta en timma på att komma hem.. eller två. Stackars dom....

ETT LIV FÖRSVANN PRECIS OCH NI SKRIKER FÖR ATT NI INTE KOMMER HEM I TID TILL DOKUSÅPORNA!

Herregud... :(

Jag har tidigare också suckat när något hänt och tågen blir inställda. Men jag har bara klagat när det berott på "signalfel" eller "brist på personal (?!?!?!)". Inte om någon dött i trafiken.

Varken igår eller idag så fanns det några som helst blommor eller något på platsen. Beror det på att man inte ville lägga blommor på en tågstation eller berodde det på att ingen brydde sig?

Jag funderar starkt på att gå dit och lägga en blomma eller något. Jag kände inte tjejen, men jag är så ledsen för att hon tog steget och hoppade.