Jag sa det

Jag ville i flera månader säga det.. men jag vågade inte.. jag visste inte vad han skulle svara eller OM han skulle svara alls. 

 

Jag ville inte ta den risken.. så jag sa inget. Varje gång det pirrade i hela mig och vi låg och zappade mellan tvkanalerna ville jag använda mig av de "hemliga" orden. Men jag mimade bara utan att han hörde eller såg det. Jag sa det också lite högre till honom några gånger när han somnat. 

 

Vi träffades första gången 16.07 den 28 januari. Det är ca 6 månader,  25 dagar och 18h och 39 minuter sen.

 

Runt 18.00 i söndags tog det slut. Under samtalet kände jag att jag var tvungen att säga de tre magiska orden. Och det gjorde jag.. 

 

Jag väntade kanske för länge med att säga det.. eller så hade det inte gjort någon som helst skillnad om jag sagt det tidigare. Jag behövde bara få det ur mig eftersom det grott i hjärnan såpass länge. Hade jag inte sagt det hade jag ångrat mig. Det är jag helt säker på. 

 

... men som väntat så fick jag inget svar tillbaka.  

 

 

 

 

......... smällar man får ta :'(


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0